Sökresultat

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-04-21

Hanbang Zou, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats 600 000 kronor från Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons Stiftelse. Pengarna ska användas till hans forskning om hur svampbaserade betonglösningar kan förlänga byggnadskonstruktioners livslängd. Grattis Hanbang! Vad är det du forskar på?– I vårt projekt undersöker vi hur svampar kan användas som bioaktiva komponenter för att läka spri

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-stipendium-innovativ-svampforskning - 2026-04-21

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-04-21

Lunds universitet har klättrat till förstaplatsen i världen i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen omfattar cirka 2 000 lärosäten från omkring 100 länder och mäter hur universiteten bidrar till en hållbar framtid – genom forskning, utbildning och sina sätt att verka som organisationer. – Ödmjuk, stolt och inspirerad att fortsätta framåt – så sammanfattar jag känslan över a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-rankas-som-bast-i-varlden-inom-hallbarhet - 2026-04-21

Två av universitetets framstående forskare hedras med universitetets silvermedalj. Professor Cecilia Jarlskog belönas för sina banbrytande insatser inom teoretisk partikelfysik och professor Markku Rummukainen uppmärksammas för sitt arbete med klimatforskning och sitt engagemang i internationella klimatfrågor. Årets medaljörer är två forskare vars arbete bidrar till både vetenskapliga genombrott o

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetsforskare-en-av-tva-mottagare-av-universitetets-silvermedalj - 2026-04-21

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester, var det knappast någon som t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsvarets-gamla-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-04-21

Davide Schirone, forskare på enheten för fysikalisk kemi, är intresserad av hur veganska proteiner fungerar. Nyligen avslutade han en studie om hur ärtproteiner bryts ned i kroppen. Experimenten utförde Schirone och hans internationella forskargrupp på MAX IV i Lund. Varför är det viktigt att studera nedbrytningen av veganska proteiner i magen?– Sättet vi producerar mat på idag i förmögna länder ä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-studerade-artor-med-rontgenstralning-pa-max-iv - 2026-04-21

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet. De får 2 miljoner euro var för att undersöka djurs visuella evolution och beteenden i luften. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet:Kan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-naturvetare-far-stora-eu-anslag - 2026-04-21

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-04-21

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-04-21

När kärnkraften åter hamnar i centrum för energidiskussionen växer behovet av ny kunskap. Vid Lunds universitet startar nu ett sexårigt projekt som ska undersöka vad framtidens reaktorer innebär för miljö, säkerhet och samhälle. Med 27 miljoner i ett nytt anslag från Vetenskapsrådet får forskarna möjlighet att bygga en helt ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö. I Sverige har kärnkraften snabbt åter

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-tvarvetenskaplig-kapacitet-framtidens-karnkraft - 2026-04-21

När ett nytt EU-projekt för jämställdhet och mångfald inom STEM drog i gång i höstas fanns Lunds universitet med från start. Genom Fysiska institutionen deltar Lund i Erasmus+-projektet GENERA COPA, som fått 400 000 euro i finansiering och samlar universitet och forskningsmiljöer från hela Europa. Projektet startade i september 2025 i samband med GENERA-nätverkets generalförsamling vid University

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-behover-fler-perspektiv-i-fysik-och-matematik-lund-i-nytt-eu-projekt - 2026-04-21

Naturvetenskapliga fakulteten har utsett den amerikanska kemisten Jannette Carey och den brittisk-australiske astrofysikern Jonathan Bland-Hawthorn till årets hedersdoktorer. Utnämningarna är ett erkännande av deras banbrytande forskning, betydande pedagogiska insatser och långvariga samarbete med fakulteten. Jannette Carey, kemiprofessor vid Princeton University, USA, är internationellt erkänd fö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pedagogisk-proteinforskare-och-prisad-galaxprofessor-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2026-04-21

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-04-21

Alfred Larsson, postdoktor i synkrotronljusfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet, har tilldelats MAX IV:s doktorsavhandlingspris 2026. Priset delades ut i samband med MAX IV:s användarmöte den 19–21 januari 2026. Utmärkelsen går till den bästa doktorsavhandlingen med tydlig koppling till MAX IV under de senaste två åren och lyfter fram forskning som kombinerar vetenskaplig excellens m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alfred-larsson-far-max-ivs-pris-basta-doktorsavhandling - 2026-04-21

Emma Sparr, professor och biträdande avdelningschef i fysikalisk kemi vid Kemiska institutionen, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Emma Sparr forskar på fysikalisk-kemiska processer i biomolekylära system. En särskild tonvikt ligger på växelverkan mellan biologiska membran, proteiner och andra molekyler. Under senare år har Emma Sparr lett forskning inom excellenscentret

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundakemist-invald-i-vetenskapsakademien - 2026-04-21

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-04-21

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-04-21

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-04-21

Små förändringar i vattenhalt kan få fettmolekyler i biomaterial att omorganisera sig. Detta kan påverka hur huden, lungorna och tårvätskan skyddar oss mot uttorkning. En ny upptäckt från Lunds universitet kan inspirera till smarta material och nya läkemedelstekniker. Kroppens barriärer – så som hud och lungmembran – utsätts ständigt för vattenavdunstning. Fettmolekyler och proteiner bygger strukt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fettmolekyler-organiserar-sig-sjalva-nar-fukten-forsvinner - 2026-04-21